Motorbehandling med RVS

Senast uppdaterad 2012-02-26 kl. 00:05

Nu har Lindes Garage provat RVS motorbehandling som har funnits ett antal år på den svenska marknaden. Efter behandlingen var det intressant och få svar på om någon beläggning bildats på friktionsytorna. Beläggningen från RVS ska resultera i ett isolerande metallkeramiskt skikt som ökar livslängden på friktonsytor. Frågan är om det finns någon bra metod att testa om det metallkeramiska skicktet bildats?

RVS är en typ av motorbehandling vars kemiska komponenter ska hällas i oljan. Behandlingen kan göras i flera steg om så önskas och om man lyckas så ska resultatet bli en tunn och ytterst hård beläggning på de ytor som utsätts för friktion. Exempel på sådana ytor är cylinderfoder och kolvringar vars ytor hela tiden nöts mot varandra. Samma gäller för lagerytor i vevaxeln och för kammens slitytor t.ex. nocken som möter en vipparm eller en plan yta ovanför ventilen.

Behandling kan göras komponenter som motor, växellåda, slutväxel, styrservo m.m. allt enligt tillverkarens specifikationer på www.rvs.se. Processen startas genom att det uppstår friktion och värme och det hårda skiktet fäster på stålytor. Här får man nog tänka sig vad som händer på molekylnivå och enligt RVS egen instruktion så får oljan inte innehåller friktionsnedsättande komponenter som i t.ex. Slick 50 eller andra liknande produkter.

Detta låter ju riktigt bra, och det är egentligen inte särskilt orealistiskt att det skulle kunna fungera. Det är ju inget nytt att atomer och molekyler kan fästa mot andra atomer under speciell påverkan. Efter att ha tagit del av informationen på RVS webbsida så verkar det finnas seriösa aspekter på produkten bl.a. tester från Fraunhofer som är känt för sin forskning och teknikutveckling i Tyskland. Jag bestämde mig för att prova produkten 2005. Ett antal bilar har behandlats sedan dess, vissa med påtagande positiva förändringar medan andra inte har haft några märkbara förändringar. Naturligtvis kommer frågan - har det fungerat?

Behandling av Jaguar v12 motor och drivlina

Första fordonet som behandlades var en Jaguar XJS V12. Den har blivit behandlad i motor, växellåda och slutväxel. Förväntningarna var rejält uppskruvade eftersom andra kunders beskrivningar på www.rvs.se över positiva effekter är smått euforiska. Visst ska man kanske ta det med en nypa salt män ändå, kan verkligen produkten återställa lagerglapp av grövsta slag? Det skulle blir spännande att se resultatet.

Det hörbara ventilspelet försvann

En behandling av en motor görs i två steg och andra steget skall inledas efter ca 40 mils körning och behandlingen är slutförd efter ca 150-200 mil. Man kan säga att det var när steg två inleddes som effekterna kom. Jag märkte nu att ventilspelet i princip var helt borta, med andra ord så kunde man inte längre höra det svagt tickande ljudet från ventilspelet som ska finnas i varje ventil. Eftersom Jaguars v12a har schimsade ventiler så blev det brott med att justera, d.v.s. schimsa om samtliga ventiler för att få tillbaka rätt ventilspel. I annat fall kan ventilerna bli för varma och därmed bli deformerade.

Efter en omfattande ventiljustering gjordes ett kompressionsprov som visade positiva effekter som jämnare och högre på vissa cylindrar vilket i sin tur medför ett allmänt högre vakuum i insugningsröret. Ett högre vakuum i sin tur resulterade i att bränsleförbrukningen sjönk tydligt från 1,8 - 1,5. Bilen är en tidig insprutare utan lambda som styr bränsletillförseln med vakuummätning och varvtal. Detta är en bidragande orsak varför bränsleförbrukningen sjönk. Med ett ökat vakuum vid samma gaspådrag så tror bränsleinsprutningen att man gasar mindre helt enkelt. Motorn får alltså en magrare bränsleblandning, men en viss del av sänkt bränsleförbrukning kan också bero på en minskad friktion enligt tillverkaren.

Missljud i differentialväxeln fortfarande kvar

Efter att ha behandlat resten av bilen så kan man köra den på ca 1,5/mil. Visst har det gjort skillnad men missljuden i differentialen som också fanns tidigare är fortfarande kvar och automaten verkar vara oförändrad i karaktär vad gäller växling och annat.

Givetvis fanns funderingar på om det skulle kunna gå att bevisa om och var beläggningen hade hamnat och fått fäste. Man kallar det för "det metallkeramiska skiktet" vilket har egenskaper som 7 ggr. hårdare än lagermetall, elektriskt isolerande, lägre friktionskoefficient m.m.

Test med multimeter var behandlingen har skapat den hårda lagerytan.

Efter några år bestämmer jag mig alltså för att ta isär differentialen eftersom den fortfarande har ett vinande ljud, och jag kommer då att kunna studera de behandlade slitytorna för kronhjul, piniong, och lagerytor. Eftersom det metallkeramiska skiktet ska vara isolerande borde man kunna mäta resistansen på den yta som fått ett metallkeramiskt skikt. Man ställer helt enkelt in instrumentet, en multimeter i läget OHM och testar friktionsytornas ledningsförmåga. Sagt och gjort, efter en demontering av differentialen så kan jag konstatera att ett mycket tunt skikt har bildats på de ytor som utsatts för friktion.

Skiktet som byggts upp verkar dock vara "supertunt" vilket också bekräftas på www.rvs.se. Vid mätning med multimetern är det också tydligt att det finns fläckar som leder och som ligger mitt i det metallkeramiska skiktet. Detta kan förmodligen beror på att det är supertunt men också på metallfragment som finns i oljan och som blandas ner i det metallkeramiska isolerande skicket.

Varför finns ljuden i slutväxeln kvar?

Faktum är att lagren i slutväxeln är grymt slitna. Stora sår finns i lagerbanorna så förmodligen är den nedsliten till en grad som är svår att återställa. Med det tunna metallkeramiska skiktet så får vi inte en ny slutväxel. Man ska nog se behandlingen som en åtgärd för att stoppa upp vidare nedslitning av lager och glidytor. En slutväxel kan ge oljud av flera andra själ, t.ex. så måste kronhjul och piniong vara rätt justerade för att inte ge oljud. Ett sådant fel kan bara åtgärdas genom att kronhjul och piniong åter hamnar i ett optimalt inbördes läge.

Vad har hänt i de fall där inga påtagliga effekter har visat sig?

Även som fordonsentusiast så är det svårt att veta vad en misslyckad behandling kan bero på. Observera att jag inte tagit isär något sådant objekt ännu och på så vis kunnat bevisa att faktiskt inget skikt bildats, men de fallen bekräftas och förklaras av tillverkaren, så de är inte lika intressanta. En mekanisk komponent som inte i sig är defekt p.g.a. slitage kan ju inte heller få så mycket mer förbättrade egenskaper så det är också naturligt att de tydliga effekterna uteblir. Det gäller i så fall att mäta energiförbrukning och för att avgöra om man får 5-7% lägre bränsleförbrukning så krävs bra mätmetoder.

Svårt att veta i förväg om en behandling lyckas

Detta är det svåra med produkten. Man verkar inte kunna veta i förväg om behandlingen kommer att lyckas eller ej. Vad en olja innehåller för kemi är en hemlighet, åtminstone för vanliga konsumenter. Vidare så finns inga godkännanden för oljor från www.rvs.se där man kan räkna att en behandling med RVS fungerar. Dessutom vet man inte hur jämn kvalitén är på oljor d.v.s. om du köper ett visst fabrikat, typ av olja, har den samma sammansättning ett år senare?

När det gäller tillsatser för oljor som t.ex. PFTE så är informationen tydlig hos www.rvs.se, man ska inte räkna med att behandlingen fungerar då. PFTE går under benämningen TEFLON som är ett produktnamn från Dupont och känns igen som ett ämne och tillsats som är friktionsnedsättande. Men hur vet man att det inte finns liknande komponenter i vissa oljor från början?

Kanske kan man utveckla något "gör det själv test" där man tar en olja och helt enkelt gör en friktionstest för att se om RVS fungerar tillsammans med vald olja. Det låter ju lite bökigt och borde i så fall egentligen göras av tillverkaren av RVS

För fordonsentusiaster och egentligen alla fordonsägare, borde denna produkt vara relativt intressant. Det finns ett klart mervärde att öka tåligheten på friktionsytor som också är rent ekonomiskt fördelaktigt. Poängen är möjligen att behandla i god tid innan ett fordon får märkbara symtom av förslitning och att förbättra möjligheten att förutspå resultatet och att mäta resultatet. Kanske skulle det hjälpa att veta om en viss typ av olja är testad och godkänd för behandling med RVS.

Notera att Lindes Garage inte har någon koppling till företaget RVS på annat sätt än att vara en ordinär kund hos RVS. Artikeln är producerad i syfte att belysa erfarenheter av produkten.